LOTTEN CLARA MARIA KALÉN

Gråt ut kära du det är lika bra
O tyck synd om mig nu det var det sista du sa
Spara plats åt nån annan låt det vara tomt
För när man ser att det blöder ja det är först då det gör ont

Det är tomma ord som fastnar för att jag låter dom vara kvar
Men jag har lovat den här gången att jag ska ge allt jag säger att jag har
Jag kanske stannar här och skriver fast jag längtar bort
O du vill att jag ska lämna men vi säger aldrig nått
Du försöker ställa mig emot vägen men jag står aldrig still
För jag tror att livet just har börjat och det blir, det blir vad jag gör det till