Som en dagbok fylld med känslor.

måndag 9 augusti 2010

efter

det var längesen tårarna forsade ner längs mina kinder. å fy vad jag gråter.
iväll
är det en sådan kväll
som jag verkligen tänker på dig.
på våra
bra
stunder.
och jag saknar dig.
otroligt mycket.
För du har varit det
Bästa
jag haft.
min fina vän.
och det är sjukt, att jag fortfarande inte släppt dig
men det tror jag aldrig att jag kommer att kunna göra
och om du hade suttit här hos mig, och hållt om mig när jag gråtit
hade allt känts så mycket bättre.
För du känns som en främling för mig nu,
Jag känner dig inte längre
och det känns som ett knivhugg i hjärtat.
allt bara rasar.
tungt.
om du bara hade förstått
att jag känner såhär.
jag vill bara krama dig
och aldrig släppa taget
Du har blivit en så fin person
och du ska veta att jag saknar dig
Min vän
mitt hjärta.


1 kommentar: