Som en dagbok fylld med känslor.

söndag 24 oktober 2010

god damn you're beautiful

It's not in my power to turn back the hours
or make this song matter to you
If love is the reason then why are you leaving me now
what can I do? I'm losing you

allt hade kunnat bli så bra och allt hade kunnat gå så rätt. Allt hade kunnat bli så perfekt. Om inte dessa lögner existerat. Allt hade kunnat kännas så bra. Om du bara kunde vara ärlig mot mig. Så hade jag nog kunnat förlåta och glömma.
För just nu så är det allt jag vill. Vill glömma dina misstag och förlåta dom. Men om jag gör det så kommer jag bara bli sårad lika snabbt igen. Minns bara dina fina sidor, som då jag låg med kinden mot ditt bröst och lyssnade till ditt hjärta, du höll om mig, lekte med mitt hår, kysste min panna och kollade på mig. Du sa, ”vad fin du är”.
Jag frågade både dig & mig själv, varför föll jag just för dig, men ingen av oss hade något svar. Ditt armband sitter kvar runt min handled, och ibland så kollar jag på det och ler.
Egentligen hade vi ingenting, men det kändes ändå som något stortoch viktigt.
Jag var ju din
& du var min.


men allt förändrades på en sekund, en minut. Och nu vet jag, att vi aldrig mer kommer att träffas eller höras av.
Ett hugg i bröstet och allt är borta.

"Jag grät och vi kysstes fast jag borde ha bett dig att gå och jag ska aldrig mer säga sanningen till nån som saknar förmåga att förstå"

If you love something, set it free. If it comes back, it’s yours. If it doesn’t it never was…

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar