det åskar å blixtrar ute, nu vill jag mysa med den pojkvännen jag inte har

å jag läser våra meddelanden om och om igen. jag läser våra mail å alla våra chatt-konversationer som jag sparat på min data. jag läser allt, om å om igen. för jag förstår inte. å jag kommer aldrig riktigt förstå vart det började gå snett. om det var när du såg mina å ivans sex månader gamla sms. eller om det var att jag gav dig en kyss för lite när jag skulle hoppa in i taxin å åka till flygplatsen å lämna dig kvar på gotland. jag jag förstår inte vad jag gjorde som var så fel. att du inte längre vill se mig. men någonting är det. å jag önskar att vi kunde spola tillbaka tiden. eller att du bara svarade mig å skrev att "allt kommer å bli bra". För du gav mig ditt ord på, att det skulle lösa sig, å att det skulle bli vi. igen. för jag vill inte vara utan dig. jag vill inte leva utan dig. du vet hur mycket jag älskar dig. å hur gärna jag vill vara med dig. Mer än allting annat, William. jag undrar om jag kunde göra någonting annorlunda. jag trodde att du ville vara med mig för att ja var jag. för jag har bara varit mig själv. för jag har inte velat vara någon annan. för jag vill ha en pojkvän som älskar mig för den jag är. å inte för den jag försöker vara.

"Det doftar o känns exakt som när det var vi o jag får tänka på att låta bli.

Men det känns. Du vet det känns.

En vän från långt tillbaks

Säg som de är

Du kände den där konstiga känslan du med

De förflutna blev nu framtid

Hisnande tanke jag vet att du tänkt den. Jag tänker den nu men vad tycker du?
Hur kan du veta säkert?

Var hon en block eller en varning?

Men vem bryr sig?

Du tittar med djupa ögon så där frågande igen

Vad vill du? Är du rädd? Är det så att du är rädd?

Sluta med det, lägg av med de.

Lita på mig.

Här hoppar vi inte ingenstans.

Jag vill bara andas, sova och andas.

Jag är din vän eller hur.

Dina läppar smakade snus och tvivel.

Din blick flackar."

du sa till mig att

"Det känns ibland som att du bara är kär i kärleken, att du bara behöver någon för att du känner dig ensam. Eller har jag helt fel?"

å du har så fel man kan ha. för jag är kär i dig. jag är kär i den grabben som har orsakat så mycket problem både för sig själv å för andra. jag är kär i den killen som var så dålig på å höra av sig, å som lovade så mycket utan å hålla det. killen som ljög för mig å sa att han inte kunde spela piano för att han skämdes. jag är kär i den killen som borstade tänderna i duschen när vi duschade tillsammans å sedan spottade ut tandkrämsskummet på mig. jag är kär i killen som skrattade sådär fånigt. jag är kär i killen som gör så många fel men på ett så fint sätt i mina ögon.

jag bara väntar på att du ska höra av dig. å säga att du älskar mig. att du vill vara med mig. men det kommer du inte att göra. jag önskar att du skulle höra av dig till mig när du ska hälsa på din pappa i Lund, som ligger tio minuter iväg med tåg. men det kommer du inte att göra. för du är rädd för dina känslor å vågar inte visa dem varken för dig själv eller för mig. eller för någon annan. för det är inte vi längre.

å jag tvekar på om du kommer hålla ditt ord, på att det kommer att bli vi igen. för varför skulle du hålla det, när du inte håller nått annat? ¨

Varför ska jag vara kär i en man som bor femtio mil bort, som är reserverad å som inte vågar visa vad han känner. varför är jag kär i killen som gör de dummaste sakerna å varför kan jag inte släppa honom? varför kan jag inte sova om nätterna å varför drömmer jag om honom. om nätterna?

Varför skulle en tjugoåring vara kär i en femtonåring som mig?