Som en dagbok fylld med känslor.

tisdag 20 september 2011

Den vackraste stunden i livet var den när du kom



Det är omöjligt å lägga något man älskar bakom sig.
Varje kväll, då jag kryper upp i min säng och lyfter datorn till mitt knä, varje kväll ligger jag här å funderar på varför jag är ensam i min säng. varför det aldrig är någon här som gör mig sällskap. varför aldrig en av det motsatta könet ligger å håller om mig. jag funderar även ofta på varför äldre män ~30år kontakter mig. jag undrar om jag uppfattas som något man bara har över en natt, eller om jag är kärleksmaterial för någon. kan man bli kär i mig? å om jag nu bara är något man bara har över en natt, varför ligger det då aldrig någon bredvid mig i sängen. varför får jag inte skeda med manligt kött? jag har inte träffat en man på sex månader. jag har inte träffat någon man sedan det bröts mellan mig å mitt ex.

Mitt x å jag har ingen kontakt. jag finns inte riktigt i hans liv längre. har jag någonsin funnits i hans liv? var jag något för honom? en del av honom? Men jag tänker på honom ofta, då han betytt mycket för mig, å fortfarande gör det. jag har en musiklista med massa låtar som bara handlar om oss, den innehåller sån musik som vi lyssnat på tillsammans, som vi skickat till varandra. Idag lyssnade jag på en fin låt. som inte finns i listan, för att jag inte vill förstöra den med alla känslor. den är visserligen redan förstörd med mina nerkärade tankar. men den finns inte i listan.

"Den vackraste stunden i livet var den när du kom och allt var förbjudet och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om för det ekar i huvet' och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna, den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria men det visa' sig dagen därpå att jag hade gjort fel när jag gav dig en gloria Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick där ifrån Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is Och du somna' den natten så vaken och drömde om allt som vi kunnat göra O om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt, o om nån att beröra Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten - jag liksom föll över kanten
Så kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick allt jag hade förstorat För så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne någon annan stans Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt här sitter jag och baddar såren med salt det går åt helvete med allt "

Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...

1 kommentar:

  1. klara du är har en fin insida och utsida, du hittar någon ny att ge din kärlek.

    /Emmy

    SvaraRadera