Som en dagbok fylld med känslor.

tisdag 30 augusti 2011

Farfar, Curt

När han var ung så var han den värsta tjejtjusaren du kan tänka dig! träffade modeller, träffade så vackra kvinnor. flera stycken. han träffade min farmor, å jag tackar honom för det. Han träffade min farmor, den snygga, fina modellen som jobbade i Stockholm. Henne träffade han. å så blev min far till. de levde inte tillsammans så länge. å jag sörjer det.
Jag har träffat honom tre gånger, under alla mina 16 år, så har jag träffat honom tre enstaka gånger. vi har liksom bara inte haft någon kontakt. eller lite. men inte mycket. När jag träffade honom, när jag var ett litet barn, kallade jag honom farfar, men han rättade mig direkt. "kalla mig inte farfar, kalla mig Curre". han tyckte att han lät gammal när han blev kallad farfar. hah, sött va?
Jag vet inte riktigt hur många halvkusiner jag har. pappa vet inte hur många halvsyskon han har. så är det.

jag vet att han har varit sjuk länge, å att han är gammal å sliten. att han rökte 80cigaretter om dagen å drack en hel del alkohol. men han var frisk länge. nu är han sliten. ihåliga kinder. ihåliga ögon. tom.
Idag fick jag veta att han kommer att försvinna om en månad. ifrån denna värld. försvinna från allt lidande. Han kommer hamna på en finare plats, där problem inte existerar.
jag kommer aldrig å träffa honom igen. aldrig igen. tre gånger blev det. å jag ångar så att det inte blev fler !
Om 1månad. En jävla månad.
å att min låtsasfarfar, Torsten försvann från oss för bara ett par månader sedan gör inte det lättare.
Döden. skiljer människor åt.

Jag saknar er. Något fruktansvärt. Vi ses i Nangijala. Lova mig det! snälla!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar