Som en dagbok fylld med känslor.

söndag 29 april 2012

å färglös som en tår, blir jag utan dina andetag

05.00    Mamma kommer upp på mitt rum. gråter. berättar att mormor har fått åka akut in på sjukhuset. att det är något som brustit i magen på henne. å att hon inte har länge kvar att leva.
05.15    Hela familjen sitter i bilen. gråter. påväg till Kalmar. i hopp om å hinna fram innan hon är borta. jag kramar mamma. hela tiden.
05.35    Mamma får ett samtal. gråter. mormor har somnat in. hon är inte längre kvar hos oss. hon hade slutat andas. hon orkade inte mer.
09.15    framme på sjukhuset. mormor är kall. blek. död. det var den värsta stunden i mitt liv. så livlös. så långt bort. det var bara ett skal kvar. mormor var borta. det går inte att beskriva med ord. den smärtan av att behöva säga hejdå. å veta att jag aldrig mer ska få pussa hennes kind. jag sa till henne hur mycket jag älskade henne å att jag skulle ta väl hand om allt som var hennes.
10.00    väl hemma hos morfar. min förvirrade morfar med alzheimers. han var hos henne när hon somnade in. han hade antecknat i sitt block. "29/30. Ingegärd gick bort. det gick lugnt. de sa att hon slutade andas". Man märkte på honom att han förstod. han var ledsen. å lägenheten var så tom. utan mormor där.


inget kan någonsin ersätta min mormor. hon är den vackraste som finns. jag ska leva för oss båda nu. 


Sov gott mormor, Ingegärd Birketun. Vi ses i Nangijala. 
Du flyger högre än oss andra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar